Dagens industri (Di) kertoi eilisessä numerossa, miksi luomutuotanto kannattaa huonosti Ruotsissa. Sadot ovat pienia, tuotanto on kallista ja sadot saatetaan menettää kokonaan. Väliportaat ja kauppa vetävät välistä ja luomutuottajille jää vähän käteen. Monet luomutuottajat joutuvat luopumaan tuotannosta. Tarkemmat luvut lainauksessa alla:
http://www.di.se/artiklar/2015/11/18/ekologisk-mat-for-dyr--for-producenterna/Efterfrågan på den ekologiska maten ökar. Trots detta är lönsamheten så pass dålig för många av de som producerar den ekologiska maten att flera tvingas lägga ner.
Fler och fler väljer att äta ekologisk mat. Trots detta är lönsamheten dålig och flera producenter har valt att lägga ned den ekologiska produktionen. Priset på den ekologiska maten hos Ica, Coop eller Hemköp är dessutom ibland dubbelt så högt som på varor som inte är ekologiskt producerade.
”Ja, det är dyrt med ekologisk mat och nej, prissättningen motsvarar inte kostnaden för produktionen fullt ut. Det är ett av de starkaste skälen till att omläggningen till ekologisk produktion inte är tillräckligt stark i Sverige”, säger Maria Dirke, verksamhetschef för intresseorganisationen Ekologiska lantbrukarna.
Ett kilo svenska ekologiska tomater ger odlaren ca 25-30 kronor. Motsvarande konventionella tomater kostar däremot cirka 12 kronor.
Det innebär att de ekologiska tomaterna kostar cirka 2-2,5 gånger mer för inköparen i grossistled. Detta ger efter fraktpåslag ett butikspris med ”normal” marginal på ca 65 kronor per kilo för de ekologiska tomaterna. De konventionella tomaterna har ett normalt butikspris på cirka 27-28 kronor per kilo.
Distributionskedjan får en ersättning på 12-13 kronor per kilo för de konventionella tomaterna och för de ekologiska en ersättning på cirka 30 kronor per kilo.
”En alltför liten del av merpriset hamnar hos producenten i jämförelse med de andra delen av ledet från jorden till butikshyllan. Den ökande efterfrågan från konsumenter märks inte i ökad ersättning till producenten. De mervärden konsumenten ofta betalar för byggs i hög grad i produktionen och inte i de efterföljande leden. Ändå kommer inte ”signalen” högre pris fram till producenterna”, säger Maria Dirke vid Ekologiska lantbrukarna.
Samtidigt är det en stor risk att göra om produktionen till ekologisk. Det är dyrare än att producera mat på konventionellt sätt. Skörden blir sämre och ofta är det inte ens säkert att det blir skörd överhuvudtaget. Utan bekämpningsmedel är det större risk för angrepp av svamp eller insekter som förstör grödan.
Livsmedelsföretaget Saltå kvarn har varit en framgångssaga inom branschen för ekologisk produktion, men i oktober i år var företaget tvunget att lägga ner sitt bageri i Bromma i Stockholm på grund av dålig lönsamhet. Men också på grund av en hopplös affärsmodell där dagligvaruhandeln inte vill dela risken med livsmedelsföretagen, menar Johan Ununger, vd för Saltå kvarn.
”Dagligvaruhandeln har makten över priset. Det är ingen tvekan om att det är de som tjänar pengarna”, säger han.
Även producentorganisationen Svenska odlarlaget menar att nuvarande prissättning med procentpåslag i dagligvaruhandeln missgynnar ekologisk produktion. Egentligen är inte distributionen och försäljningen av ekologisk mat mycket dyrare än för maten som kommer från konventionell odling, menar Olle Olofsson, verksamhetsledare vid Svenska odlarlaget.
”För många odlare och lantbrukare är det inte lönsamt att öka sin ekologiska odling, trots att det ibland råder brist på varor i butiken", säger Olle Olofsson, och menar att dagligvaruhandeln borde ha ett påslag i kronor för ekologiska varor och inte ett procentuellt påslag. Då hade prisbilden i butikerna sett annorlunda ut, menar han.
”Om vi inte gör något kan det i förlängningen bli så att produktionen minskar och då kan det bli ännu dyrare för konsumenterna att köpa ekologiska varor”, säger Olle Olofsson.