Uutta ja tavallaan vallankumouksellista on tuon tutkimuksen metodissa. Tapaustutkimusten sijaan
yhdistetään tietoa tiloille annetuista ympäristötuista ja niistä alavirtaan otetuista vesinäytteistä.
En unik kombination av datamaterial innebär att vi kan uppskatta de faktiska genomsnittliga effekterna av miljöstöden på näringsläckaget för Sverige som helhet. Genom att koppla samman uppgifter om miljöstöd för nästan 40 000 gårdar med uppgifter om näringsinnehåll i vattenprover tagna nedströms dessa gårdar görs en närmast fullskalig empirisk utvärdering av miljöstödens effekter på näringsläckaget. Resultaten i studien är en del av slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007-2014.
Näin siinä on tutkittu, mitä todella on tapahtunut, ei niinkään sitä, mitä voisi tapahtua, kunkin toimenpiteen seurauksena. Siinä on tietysti sen voima ja heikkous. Edelleen jää hiukan auki se, mitä saataisiin toimenpiteellä aikaan, jos se tehtäisiin "kaikkien taiteen sääntöjen mukaan", koska täyttä varmuutta ei ole, onko näin tehty. Toisaalta nuo toimenpiteet tekee aina reaalinen ruotsalainen maanviljelijä, eikä teoreettinen ideaaliviljelijä. (Vrt. keskustelu luomusadoista, jossa tilanne on logiikaltaan samantyyppinen.)
Mutta nämä varaukset huomioon ottaen, seuraavat luonnehdinnat tai selitysyritykset löytyvät
yhteenvedosta (pdf) noiden kolmen (yllättävänkin) epäonnistumisen osalta. (Sivulta 5, tulosten yhteenvetotaulukko on sivulla 4)
Suojakaistat:
Att stödet till skyddszoner inte minskar näringsläckaget (eller till och med svagt ökar läckaget av kväve) är förvånande och leder till frågan vad det kan bero på. Det kan ha att göra med att det är tillåtet att låta skyddszonerna betas. En ansamling av djur i närheten av vattendrag kan dels leda till att mer gödsel och urin hamnar i vattendraget och dels till att växttäcket i skyddszonen förstörs vilket kan frigöra näringsämnen i såväl den underliggande marken som i växterna. En annan möjlighet är att, om det sker förändringar i ersättningens storlek (vilket varit fallet), kan det leda till att skyddszonen plöjs upp vilket också kan leda till att näringsämnen bundna i såväl jorden som i det tidigare växttäcket sköljs ut i vattendragen. Det krävs emellertid ytterligare forskning för att förstå mekanismerna bakom resultatet.
Eli syynä voisivat olla suojakaistoilla laiduntavat lehmät, tai sitten muutokset suojakaistoissa (niiden kyntäminen).
Luomuviljely:
Ekologisk produktion ökar näringsläckagen vilket är förvånande då dess syfte är det motsatta. En hypotes är att resultatet kan bero på användningen av naturgödsel istället för mineralgödsel. Tidigare forskning har visat att användning av naturgödsel riskerar att leda till ökat näringsläckage. En annan hypotes är att det kan orsakas av ökad jordbearbetning pga. användningen av mekanisk istället för kemisk ogräsbekämpning i ekologisk odling. Även i detta fall krävs ytterligare forskning.
Syynä siis ehkä luonnonlannoitteiden suurempi riski valua vesiin, tai sitten luomussa käytetty voimaperäisempi maanmuokkaus, mm. rikkakasvien mekaaninen torjunta.
Luonnonlaitumien säilyttäminen:
Resultaten visar också att stödet till bevarande av naturbetesmarker leder till ökat kvävelä ckage. Detta är rimligtvis en effekt av betande djur då detta är en förutsättning för att få stödet. Fler betande djur innebär att markerna får ett större tillskott av naturgödsel, vilket kan resultera i högre närings läckage, allt annat lika. Alternativet, dvs. om jordbrukarna inte får stöd för att bevara dessa marker, antas vara att de i större utsträckning lämnas att växa igen. Det bör noteras att stödet inte syftar till att reducera näringsläckaget utan till att bevara biologisk mångfald. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det således intressant att jämföra värdet av denna bevarandeeffekt med kostnaden för det ökade läckaget.
Laiduntavat lehmät tuossakin syyllisiä. Tai epäiltyjä, niin kuin nykysin pitää sanoa.
***
Meillä Suomessakin varmasti on joku ympäristötoimenpiteiden seurantajärjestelmä. Onkohan täällä olemassa vastavaa dataa, voitaisiinko täällä tietoja tuolla tavalla yhdistää?
Kun tuo ruotsalainen tutkimus ei varmaan suomalaisille poliitikoille riitä. Ja kun suomalaisetkin poliitikot ovat taipuivaisia olemaan tällaisia (ATL-lehdestä):
Ekologiskt jordbruk används ofta, inte minst av politiker, slentrianmässigt som ett mantra för allt som är miljövänligt och bra.
Lisätutkimusta tarvitaan, todetaan kyllä tuossa ruotsalaisessakin tutkimuksessa. Mutta onpahan nyt siinä sen verran hankalia tietoja, että ilman sitä tutkimusta ei tuo vanhojen mantrojen toistelu enää oikein käy!
