Ruotsi?

[Heikki Jokipii]

Tuon juuri ilmestyneen raportin alussa oli "nopeita" luomusta, mukana tämä:

Volymen sålda ekologiska livsmedel minskade kraftigt i dagligvaruhandeln.
Minskad försäljningsvolym och låga merpriser för ekologiska produkter till
lantbrukarna leder till en minskad ekologisk odling. Under 2022 minskade
den ekologiskt brukade arealen i Sverige med tre procent.

Huomatkaa tuo. Vähäisempi myynti siellä johtanut luomualan vähenemiseen. Meillä ei.

Tai tietysti meillä on vielä näkemättä mitä tänä vuonna tapahtuu. Tänä vuonna, joiloin meillä myynti putosi ehkä Ruotsiakin selvemmin. Koska samalla sivulla oleva piirakkakaavio ja teksti selittää sen, että Ruotsissa muut myyntikanavat ovat ehkä pystyneet paikkaamaan:

Försäljningsvärdet för ekologiska livsmedel i Sverige ökade under 2022
med 2,5 procent. Andelen ekologiskt var relativt stabil i alla säljkanaler
utom dagligvaruhandeln där det minskade markant.

Noin siis teksti. Kuitenkin jo noiden "nopeiden" kuva, pylväskaavio näyttää myynnin laskeneen vv. 2021-2022! Voi siis olla, ettei vertailu olekaan yhtä suoraviivaista kuin luulin.

[Heikki Jokipii]

Ruotsin Organic Sweden osaakin lukea em. raporttia sitten parhain päin:

Ekoförsäljningen 2022 bättre än väntat

Ekomarknaden i Sverige växte med 2,5 procent 2022, enligt Ekologiska Årsrapporten som summerar utvecklingen för den ekologiska maten i Sverige. Andelen ekologiskt av den totala livsmedelsförsäljningen landade på 8,2 procent. Utvecklingen ser väldigt olika ut för de olika försäljningskanalerna. Ändrade konsumtionsvanor under pandemin och höga matpriser påverkar siffrorna allra mest.

Poimimalla sieltä nämä (lihav. HJ):

Ekologiska Årsrapporten ger en samlad bild av marknaden för ekologisk mat och dryck i Sverige. Gårdsförsäljningen av ekologisk mat från bonde direkt till konsument har ökat med 5,9 procent under året. Den ekologiska försäljningen på Systembolaget har minskat i värde, men ekoandelen har ökat då de konventionella dryckernas andel minskat ännu mer. I offentliga kök, som skolor och sjukhus, ligger ekoandelen relativt stabilt, men försäljningsvärdet har ökat rejält. Samma utveckling har skett i privat restaurang. Ändrade konsumtionsvanor under pandemin förklarar en del av försäljningsutvecklingen.

Vertailuissamme Ruotsiin tarvitsemmekin kunnon luvut luomusta Suomesta seuraavissa:

- tilamyynti
- Alkon myynti (+ oluen ym. myynti päivittäistavarakaupoissa)
- julkiset keittiöt
- yksityiset ravintolat
- nettimyynti (isojen toimijoiden osalta voi olla jo luvuissa mukana?)

Tämä oli Organic Swedeninkin kuitenkin kerrottava:

Det stora tappet sker i dagligvaruhandeln, både i värde och i volym. Totalt såldes det under 2022 livsmedel för 309 miljarder kronor. Av detta var 19 miljarder ekologiskt, vilket ger en ekoandel på 6,1 procent (fysiska butiker och e-handel tillsammans). Den negativa försäljningsutvecklingen för ekologiska livsmedel inom handeln ger avtryck i det svenska lantbruket. En prognos fram till 2024 visar att den ekologiskt brukade jordbruksarealen år 2024 kommer vara 44 000 hektar mindre än toppåret 2019.

(lihav. HJ)

[Heikki Jokipii]

Kun muutoin tiedämme luomumyynnistä Suomessa, niin jännittävääkin oikeastaan on, että myös Ruotsissa näitä tuotteita myydään luomuna vähän: sianliha, juustot*), leipä.

Yhteisiä hyvin luomuna kaupaksi meneviä tuotteita ovat lastenruoka, kaurahiutaleet ja kananmunat.

Viinin osuus oli siellä korkea, 24,7%. Käytännössä yhtä korkea kuin edellä mainittujen. Asiasta olikin juuri edellä puhetta. Luomukahvin osuus oli 10,7%, kun taas meillä se oli (kahvi, tee, kaakao) 8%.

Silmämääräisesti tuotteet, joita myydään Ruotsissa luomuna hyvin tai vähemmän hyvin, ovat v. 2022 säilyneet aika  samoina (ss. 17-18). Mutta jostain syystä kahvi nyt puuttui tuosta listasta. Mutta sivulla 25 sitten erikseen kerrottiin:

Andra produkter i övrigt-gruppen är
kaffe och te. Det ekologiska kaffet är en
relativt stor produkt som omsatte en halv
miljard kronor 2022 och hade en ekoan-
del på 9 procent. Ekologiskt te såldes för
132 miljoner kronor och hade en ekoan-
del på 23,5 procent.

Kahvin osuus oli siis vähän laskenut. Viinin osuus oli taas vähän noussut 25,2 prosenttiin.

Yhteensä luomukahvia ja -teetä myytiin siis n. 632 miljoonalla kruunulla. Noista luvuista laskettu yhteisprosentti n. 10,3. Kumpikin tietysti tuotteita, joita ei oikeastaan tuoteta Ruotsissa. Vaikka paketissa olisi ruotsalaisen valmistajan nimi. – Luomuviinissä tietysti sama juttu.

Kahvin oli tavallaan korvannut em. listassa "filmjölk", viili 12,7% osuudella (jugurtti tms. mukana?).

[Heikki Jokipii]

Näin tämän asian rooli tuossa raportissa (s. 21) selitettiin (lihav. HJ)

De privata restaurangernas ökade inköp av
ekologiska livsmedel under 2022 var nå-
got större än den sammanlagda nedgången
i handeln och hos Systembolaget. Att det i
restaurangsektorn blev en kombination av
ökade volymer, höjda priser och bibehål-
len andel ekologiskt är en viktig förklaring
till att försäljningen av ekologiskt sam-
mantaget ökade i värde under 2022.

Laskelmassa oli mukana tämäkin:

MSC-märkt fisk ingår
I begreppet ekologiskt ingår i det här
sammanhanget även MSC-märkt fisk.
EUs regelverk för ekologiskt saknar reg-
ler för fisk och skaldjur vilket gör att den
MSC-märkta fisken ur ett EU-perspektiv
inte får räknas som ekologisk. Att vi här
ändå väljer att inkludera den beror bland
annat på att den får inkluderas i under-
lagen för Kravs regler om andel Krav-
märkt av råvarorna som en restaurang
behöver uppfylla för att få Krav-certifiera
sig. En del MSC-märkt fisk som säljs i
dagligvauhandeln är också Krav-märkt.

Eli oikein tarkkaan ottaen ns. vippaskonsti. Kysymys tottakai tietysti hiertää Suomessakin. Tuon ja eräiden muiden keinojen avulla saatiin päädyttyä tähän lukuun:

Med detta sätt att räkna blev den totala marknaden för
livsmedel till de privata restaurangerna
under 2022 cirka 43 miljarder kronor.

Eli noin 3 760 miljoonaan euroon (siis ravintoloiden koko markkina). Josta luomun osuuteen  7,4% eli 278 miljoonaa euroon. Osin varmasti aidostikin. Mutta tuohon lukuun täytyisi nyt löytää kurantti suomalainen vertailtava luku.

[Heikki Jokipii]

Lueskellen hissukseen em. raporttia edelleen. Luvussa "4.1. FÄRSK FRUKT OCH GRÖNT" (s. 26) myönnetään tämä reilusti (kursiv. HJ):

66 procent av bananerna är eko
Under 2022 var 15,9 procent av försälj-
ningsvärdet för frukt- och grönt i handeln
ekologiskt. Den enskilt största produkten
värdemässigt inom ekologiskt frukt och
grönt är banan. För banan är ekoande-
len 66,1 procent. Av all försäljning av
ekologiskt frukt och grönt i handeln stod
bananerna ensamma för 34 procent. En
annan produkt som i stor utsträckning
säljs ekologiskt är vindruvor, men till den
här rapporten saknar vi underlag för att
ange exakt ekoandel för vindruvor.
Eftersom flera av de största ekopro-
dukterna inom frukt och grönt inte kan
produceras i Sverige utgörs en stor andel
av försäljningen av ekologisk frukt och
grönt av importerade produkter. Drygt
hälften av försäljningen av ekologisk
frukt och grönt i butikerna är sådant som
inte kan produceras i Sverige

Tuo kursivoitu tietokin meiltä Suomesta*) puuttuu. Tai ei varsinaisesti puutu, koska toki ymmärrämme, että meilläkin suosituinta luomuhedelmää, banaania, ei kasvateta Suomessa.

Mutta luomutuonti Ruotsissa ei rajoitu niihin kasviksiin tai hedelmiin, joita ei ei voi viljellä Ruotsissa. Luomuperuna on hyvin ruotsalaista, mutta jo luomuporkkanassa on näin:

Samma analys för morötter visar att 20 procent av allt som säljs är ekologiskt och 80 procent konventionellt. Av de ekologiska morötterna är 73 procent svenska och för de konventionella 97 procent.

Omenasta kerrotaan:

Äpplen är den enda frukt som är möjlig
att odla i Sverige där vi har siffror på
ursprung. Av alla äpplen som säljs i han-
deln är endast 8,6 procent ekologiska och
av dessa är 5,1 procentenheter importe-
rade och 3,5 procentenheter svenska. An-
delen svenskt för de ekologiska äpplena
är därmed 41 procent. Motsvarande siffra
för konventionella äpplen är 32 procent

Aivan yhtä huonosti ei siis siellä luomuomenilla mene kuin Suomessa, mutta ei tuossakaan hurraamista ole. Ja niistäkin siis myydyistä 59% tuontitavaraa.

_____

*) kyllä. Olemme esittäneet asiasta toivomuksemme.

[Heikki Jokipii]

Luomuliha Ruotsissa. Näihin tietoihin (s. 30) löytyvät kyllä vertailutiedot Suomestakin:

Lammkött nästan borta
Ekologiskt lammkött har på fem år näs-
tan försvunnit helt från handeln, samti-
digt som försäljningen av konventionellt
lammkött har legat kvar på samma nivå.
Av allt färskt ekologiskt nötkött som
såldes i handeln 2022 var 5,9 procent av
försäljningsvärdet ekologiskt. För gris-
kött var siffran 1,8 procent och på färsk
och fryst kyckling 1,6 procent. I chark-
sortimentet är ekoandelen ännu lägre,
runt en procent.

Luomulampaanlihan tilanne on täysin toinen: meillähän sen osuus on hyvin suuri (määrällisesti kyllä vähäinen). Naudanlihan vallitseva asema on yhteinen piirre, meillä osuus vähän pienempi n. 4%. Samoin siassa pienempi, luomun osuus alle puoli prosenttia. Broilerissa meillä luomun määrä ja osuus on koko ajan ollut täysin onneton.

Mutta yhteensä: ei ole luomuliha Ruotsissakaan kovin merkittävässä asemassa.

***

Leikkeleiden (lihajalosteiden, "chark") osuus myynnistä on edelleen varsin vaatimaton 1%. Siitä huolimatta, että siinä on luomukinkutkin mukana. Niin kuin on osuus vaatimaton meilläkin. Vaikka siinä on luomukinkkukin mukana.

[Heikki Jokipii]

Mutta tässä (pienestä muutoksesta huolimatta) taitaa olla Ruotsin luomumyynnin eräänlainen selkäranka. "3.3 OFFENTLIG SEKTOR" (s. 20 em. raportissa, pdf):

Av de inköp som görs till storkök i of-
fentlig sektor bedöms ekoandelen under
2022 ha varit 37,4 procent. Det är en
något minskad andel jämfört med 2021. I
kronor räknat köptes det, enligt prelimi-
nära beräkningar, under 2022 in livsmed-
el till de offentliga köken för sammanlagt
10,8 miljarder. Av dessa utgjorde ekolo-
giska 4,0 miljarder (se diagram 13).

(lihav. HJ)

Euroissa se on 357 miljoonaa. Lähes Suomen koko luomumyynti 2022, Pro Luomun mukaan.

Eräällä tavalla varmistettua kysyntää tuota kautta, tuon verran. Vaikka siinäkin sitten käytetään tätä kalatemppua:

Precis som för
den privata restaurangsektorn inkluderas
viss MSC-märkt fisk i det som räknas
som ekologiskt i offentlig sektor.

Taas meiltä puuttuu Suomesta vertailtava luku. Pro Luomu kertoo luomusta ammattikeittiöissä koosteessaan 2021 (ss. 19-20) vain tällaisia asioita:

Vuonna 2022 tehdyn kyselyn mukaan yli
puolet ruokapalveluista kertoo käyttävänsä
luomua päivittäin. Viikoittain luomua käyttää
23 % ruokapalveluista, ja vain n. 2 % sanoo,
että ei käytä luomua ollenkaan.

Suomen valtion asettaman tavoitteen
mukaan julkisten keittiöiden raaka-aineista
tulisi olla 25 % luomua vuoteen 2030
mennessä. Valtion tavoite tunnetaan
julkisissa ruokapalveluissa hyvin.

Korkeintaan voimme tuosta päätellä, ettei se vielä ole tuolla tasolla. Mutta Ruotsiin vertailukelpoisen luvun löytäminen voi siis tuon kalakysymyksen takia olla vaikeata.

Ecocentriakin tyytyy toistamaan tuon tavoitteen. Ei kerro, missä nyt ollaan.

***

Ei ole muuten EU-sääntöjen ja luokittelujen omavaltainen uudelleen tulkinta tuohon Ruotsin tapaan oikein suotavaa. Oikeastaan ei hyväksyttävääkään! Jos perusteltuakin muutosta niihin kaivataan, ne olisi tehtävä yhdessä.

[Heikki Jokipii]

Näinkin on siellä nyt käynyt ja tähänkin luomuväki on ilmeisen tyytymätön:

Rapport: Färre kampanjer för eko i butikerna

Pahus, meni maksumuurin taakse. Mutta sanomana oli, etteivät vähittäiskauppiaatkaan ole enää innostuneita kampanjoimaan luomun puolesta. Löytyi toisinto:

Rapport: Färre kampanjer för eko i butikerna

Samtidigt menar organisationen att ekokampanjer till stor del ersatts av kampanjer för svenskproducerade livsmedel.

Utvecklingen mellan färre ekokampanjer och försäljning av ekomat går också hand i hand.

Konsekvensen?

– Det blir en dålig spiral. Då bidrar ju handeln till att vi köper mindre miljövänligt än vad vi skulle kunna göra, säger Jan Bertoft och fortsätter:

– Självfallet är det alltid ett ansvar för konsumenterna vad man köper. Men handeln kan göra väldigt mycket mer.

Ja harmittaahan se, jos ja kun päinvastoin tällaista  toivottiin tapahtuvan

Tästä vastauksesta tietää, että luomuväestä on kyse:

Har folk verkligen råd att köpa den ekologiska maten?

– Man ska faktiskt jämföra och se om det verkligen är så mycket dyrare. Det finns en mytbildning kring det här, men man ska jämföra i butiken. Det finns ekologisk och prisvärd mat – och samtidigt finns det varor som är både ekologiska och svenska, säger Jan Bertoft.

Vaikka puolueettomana kuluttajajärjestönä tuossa esiinnytäänkin. Olemme jo riittävästi täälläkin tutustuneet Ruotsin luomuhintoihin tietääksemme, ettei se ole myytti: luomu on paljon kalliimpaa. Sielläkin.


***

Jos käy kuin viime vuonna, saamme jo toukokuun lopulla kvartaaliraportin Ruotsin luomumyynnin tämän vuotisesta kehityksestä. Samaa olemme toivoneet Suomestakin.

[Heikki Jokipii]

Tutkijoiden kritiikkiä Ruotsissa poliitikkojen luomutavoitteille:

Forskare sågar svenska mål om ekologiskt – ”Slutar med att regnskog skövlas”

Politiker har med hållbarhet som argument delat ut stora bidrag till ekologiskt jordbruk och satt ett mål om en andel på 30 procent 2030. Detta trots att forskare de senaste åren visat att det är sämre för klimatet och leder till skövling av regnskog: ”Det är klart att ekologiskt per kilo produkt är sämre för klimatet”, säger eko-bonden Mikael Gilbertsson.

Kirjoituksen (18 apr 2023) alussa huomataan tämä:

Ekologiska livsmedel rasar nu i försäljningen och allt fler bönder ställer om från ekologiskt till konventionellt jordbruk.

En som delvis ställer om från ekologiskt till konventionellt är Mikael Gilbertsson som driver Stjernsunds gård i Askersund. Verksamheten tillhör landets större jordbruk med en omsättning på cirka 80 miljoner kronor och ett 20-tal anställda.

Fram tills nu har omkring en tredjedel av verksamheten varit ekologisk, men både när det gäller ägg och nötkreatur övergår de nu till konventionell produktion.

– Det beror framför allt på att det är sämre tider. Folk köper billigare produkter så efterfrågan på ekologiskt minskar men för vår del är det ingen större omställning att byta över. Det blir lite färre kontroller och vi kan använda gödsel även på konventionell mark. Om vi vill slutgöda tjurkalvar så kan vi också ge dem spannmål, säger Mikael Gilbertsson till Tidningen Näringslivet.

När det gäller svenska produkter ser Mikael Gilbertsson ingen orsak alls att välja ekologiskt framför konventionellt

Kirjoituksessa on myös valaisevaa pohdintaa siitä, miten eri tavoin riippuvaista luomuviljely on tavanomaisesta.

***

Odotellaan toukokuun raporttia, tarkkoine prosentteineen, mutta tässä toinenkin uutinen tästä (16.03.23):

Rapport: Konsumenter fortsätter rata ekomat
av Anna Karolina Eriksson/TT

Ute i landets livsmedelsbutiker fortsätter tappet för ekologiskt i takt med att kunderna letar billigare mat. Samtidigt tvingas många av landets ekobönder sadla om. Ekologisk odlingsmark motsvarande över 100 ekogårdar har försvunnit på bara ett år.

Uutinen kyllä perustuu vuosiraporttiin. Siinä ei ole uutta tietoa, kuitenkaan. Mutta kyllä vaikkapa KRAV:in tweeteissä näkyy, että kysynnän lasku on yhä tosiasia. Ei tietoa, onko laskenut entisestään, vuosiraportin tasosta. Sitä tietoa etsin. Mutta en löytänyt. Eli toukokuuhun.

[Heikki Jokipii]

KRAV halusi 26.04.23 nähdä valopilkkuja:

KRAVs Ekobarometer: Ost och offentlig sektor går bra

Sverige är fortfarande bäst i världen på ekologiska inköp till offentlig sektor. Och försäljningen av KRAV-märkt ost ökade markant under 2022 både i värde och volym. Det visar KRAVs ekobarometer som lanseras i dag.

– Även om vi har ett tufft år bakom oss med skenande inflation och höga matpriser, så finns det ljusglimtar när det gäller KRAV-märkta livsmedel. Försäljningen i matbutiker har sjunkit, men vissa produkter som ost och kyckling har gått bra, säger Emma Rung, vd på KRAV.

Jos kaivamme esiin raportin hiukan vaikeasti löytyvän pdf-version, huomaamme noin todellakin käyneen. Mutta kuvasta s. 4 näemme heti, että juusto oli juuri tuote, jota ruotsalaisittain oli myyty luomuna erittäin vähän. Ja myydään suhteellisesta myynnin kasvusta huolimatta edelleen vähän. Ja lukuja broilereiden myynnin paranemisesta ei löydykään.

Diasta 5 selviää, että julkiset luomuhankinnat eivät ole olennaisesti vähentyneet. Mutta eivät kahteen vuoteen kasvaneet. Se tuossa tavallaan myönnetään, ja tuodaan asian (strateginen) merkitys luomulle näin esille (lihav. HJ):

Offentliga ekoinköp till skolor, äldreomsorg och sjukhus har också gått bra. Även om andelen ekologiska inköp minskade något under 2022, utgör offentliga ekoinköp en viktig bas för den ekologiska konsumtionen som skapar trygghet för de lantbrukare som satsar på ekologisk produktion.

[Heikki Jokipii]

Yllättävänkin luomun suhteen pessimistinen pääkirjoitus isossa maatalouslehdessä:

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Finns det en framtid för eko?

Det ekologiska lantbruket kämpar just nu i motvind. Kanske har svenskt konventionellt jordbruk blivit "för bra" på att föra ut sina mervärden, skriver Lena Johansson.

Ei uskota tätä em. selitystä:

Det finns sannolikt fler förklaringar till nedgången i försäljningen än att handelns kampanjer minskat och att priserna stigit. För även om handeln styr mycket av våra köpvanor är väl inte kunderna så viljelösa att de bara köper det som skyltas upp?

Kanske har svenskt konventionellt jordbruk blivit "för bra" på att föra ut sina mervärden. Låg antibiotikaanvändning, god djuromsorg och ett precisionsjordbruk som leder till minskad användning av kemiska växtskyddsmedel och mineralgödsel kan vara ännu en av förklaringarna till att kunderna nu i högre grad efterfrågar svenskt. På vissa varor är skillnaderna mellan eko och konventionellt producerat också små, till exempel mellan ekokött och naturbeteskött.

Pääkirjoittaja näkee tai yrittää nähdä luomussa myös hyvää:

Trots den senaste nedgången är jag övertygad om att det fortfarande finns en marknad för ekolivsmedel. Den ekologiska produktionen och samhällsdebatten kring den knuffar också det konventionella lantbruket framför sig vilket leder till förändringar både när det gäller djuromsorg och växtskydd.

Men det ekologiska lantbruket måste kunna leva på sina egna förtjänster och inte genom att svartmåla alternativen. Det går inte heller längre hem hos konsumenterna att allt annat skulle vara sämre.

Mutta siinä hän on epärealisti, että luomulla olisi mitään muuta mahdollisuutta kuin mustamaalata tavanomaista.

[Heikki Jokipii]

Tällaisestakin trendistä raportoidaan nyt Ruotsin ruokamarkkinoilla:

Största volymtappet någonsin för svenska livsmedelsproducenter

Aldrig förr har försäljningen minskat så mycket för de svenska livsmedelsföretagen som nu. Det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2023.

Eli siellä kotimainenkin ruoka koetaan nyt liian kalliiksi? Kun ollaan ostamassa. Kun syömättä ei voi Ruotsissakaan olla, ostetaan sitten halpaa tuontiruokaa.

Vinkki: Annaleena Ylhäisen twiittisivusto. Vielä ei ole odottamaamme kvartaaliraporttia spesifisti luomun kysynnästä Ruotsissa ilmestynyt tälle sivustolle:

https://www.ekolantbruk.se/rapporter

[Heikki Jokipii]

Tapahtumarikas päivä tai vuorokausi. Nyt myös Ruotsin tämä raportti ilmestyi:

Svenskt ekoindex kvartal 1 2023

Kvartalsrapporten Svenskt ekoindex följer försäljningsutvecklingen för ekologiska livsmedel i dagligvaruhandeln. Under första kvartalet 2023 minskade försäljningen med 5,9 procent i värde. Under perioden har priserna ökat vilket höjer försäljningsvärdet. Samtidigt har volymen minskat, vilket sänker värdet. I volym minskade det bland annat 17,5 procent för mejeri och 14,6 procent för frukt och grönt. Anmärkningsvärt är dock att det så kallade produktbytet under första kvartalet har varit stort. Det innebär att konsumenter väljer bort dyrare ekologiska produkter till förmån för billigare ekologiska alternativ. Detta slags produktbyte påverkar det sammanlagda försäljningsvärdet utan att vare sig priser eller volymer har förändrats.

Tiedoksi. Ja linkattuna siinä kaikkien jäsenien kommentoitavaksi.

[Heikki Jokipii]

Mutta yhteensä: ei ole luomuliha Ruotsissakaan kovin merkittävässä asemassa.

***

Leikkeleiden (lihajalosteiden, "chark") osuus myynnistä on edelleen varsin vaatimaton 1%. Siitä huolimatta, että siinä on luomukinkutkin mukana. Niin kuin on osuus vaatimaton meilläkin. Vaikka siinä on luomukinkkukin mukana.

Nyt tuosta kvartaaliraporista hyppäsi silmiini tieto sivulta 15, että koko luomulihan osuus Ruotsissa on myynnistä vain 1,8%. Se on enemmän kuin meillä (n. 1% Pro Luomun viimeisen koosteen mukaan v. 2022) mutta kovin on vaatimaton sielläkin. Sielläkin nurmet menevät muuhun käyttöön kuin eläinten ruokintaan.

Sivulla 4 on käyrä, jossa näkyy, miten luomun osuus on vuodesta 2016 pudonnut 7,9 prosentista 5,3 posenttiin. Eli 2,6 prosenttiyksikköä. Enemmän siis pudotusta kuin Suomessa koko luomun osuus nyt (2,2%).

Raportin s. 8 kerrottiin, että muualta tuotujen luomutavaroiden myynti oli laskenut vähemmän kuin kotimaisten. Eli uskollisesti käytettiin tuota erottelua. Kun taas meillä Pro Luomu ei saa millään sitä tehtyä.

[Heikki Jokipii]

Näin tuo luomumielinen järjestö tuloksensa tulkitsee lehdistötiedotteessa:

Konsumenter väljer billigare ekomat

– Många väljer billigare mat, men fortfarande ekologiskt. Kanske att man köper köttfärs istället för helt kött. De här kunderna köper alltså lika många kilo ekologiskt, men till ett lägre kilopris, säger Ida Lind, expert på marknad och hållbarhet på Ekologiska Lantbrukarna.
[..]
Under första kvartalet 2023 minskade försäljningen med 5,9 procent i värde. Under perioden har priserna ökat vilket höjer försäljningsvärdet. Samtidigt har volymen minskat, vilket sänker värdet. I volym minskade det bland annat 17,5 procent för mejeri och 14,6 procent för frukt och grönt. Anmärkningsvärt är dock att det så kallade produktbytet under första kvartalet har varit stort. Det innebär att konsumenter väljer bort dyrare ekologiska produkter till förmån för billigare ekologiska alternativ.

Voihan se tietysti noinkin olla. Mutta tosiasiaksi jää, että luomuun käytetty rahamäärä on pienentynyt sen 5,9 prosenttia. Sitä summaa ei ole käytetty sen enempää kalliisiin kuin halpoihin luomutuotteisiin.

Siitä, kuinka paljon kalliimpia luomutuotteet keskimäärin ovat, pitäisi saada parempi kuva. Jotta voisi tehdä valistuneen arvauksen siitä, mikä on luomun osuus ruotsalaisten syömästä ruoasta.