Ruotsissa nyt vuorossa kaksintaistelu tällä sivustolla Naturvetarna-järjestön sivuilla.
DUELLEN: Är ekologisk mat bra för miljön?http://www.naturvetarna.se/Om-oss/Medlemsartiklar/DUELLEN-Ar-ekologisk-mat-bra-for-miljon/Tässä se parempi puheenvuoro:
Holger Kirchman, professor i växtnäringslära och markvård vid SLU och én av författarna till boken "Den ekologiska drömmen".
1. Varför är ekologisk mat dåligt för miljön?
Kväveläckaget ökar vanligen vid ekoodling medan för fosforläckaget är det inga entydiga skillnader mellan konventionell och ekologisk odling. Om man dessutom tar hänsyn till den betydligt lägre skörden i ekologisk odling och räknar förlusten per producerad mängd livsmedel, blir utlakningen av både kväve och fosfor avsevärt högre vid ekologisk odling. Anledningen till att läckagen av kväve ökar vid ekologisk odling är att organiska gödselmedel levererar växtnäring även under höst, vinter och vår när upptaget i grödan är obefintligt eller mycket lågt och frigjort kväve kan lakas ut. Lättlösliga mineralgödsel som tillförs grödan efter behov och små utlakningsbara mängder finns kvar i marken efter skörd.
2. Vilket odlingssystem är mest klimatsmart?
Ekologisk odling i stor skala skulle leda till en stor ökning av framförallt koldioxidutsläpp. Den lägre produktionen vid ekologisk odling leder till lägre kolhalter i marken. Dessutom kräver en lägre produktion uppodling av mer mark för att tillgodose livsmedelsbehovet. Vid uppodling av naturmarker minskar kolhalten, vilket innebär större koldioxidavgång.
3. Vad är bäst för hälsan?
Många jämförande studier under de senaste 30 åren har visat att få kvalitetsskillnader finns mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel. När signifikanta skillnader har kunnat påvisas var dessa ibland till fördel för de konventionella, ibland för de ekologiska produkterna. Med andra ord, att köpa ekologiska produkter är ingen garanti för att livsmedlen är mer hälsosamma. Däremot har kostens sammansättning en stor betydelse för hälsan.
Självklart ska vi begränsa bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Samhället har definierat strikta gränsvärden för hur mycket av olika bekämpningsmedel som ska få finnas. Dessa gränsvärden är satta så att man med god marginal ska kunna konsumera livsmedel utan några som helst kända hälsorisker. Kom ihåg att många livsmedel innehåller naturliga substanser som kan förekomma i betydligt högre halter och vara mycket giftigare än syntetiska bekämpningsmedel och för vilka betydligt högre gränsvärden tillåts. Dit hör till exempel solanin i potatis och koffein i kaffe, vilka båda konsumeras dagligen i stora mängder av många människor.
4. Räcker ekomaten till alla?
Om allt svenskt jordbruk (100 procent % av Sveriges åkerareal) skulle övergå till att bli ekologiskt skulle detta medföra följande:
• Livsmedelsförsörjning i Sverige skulle bli ett stort problem på grund av kraftigt minskade skördar och vi skulle därmed bli ännu mer beroende av import från andra länder för att säkra vår egen livsmedelsförsörjning.
• Om bortfallet i produktionen ska täckas genom Sveriges jordbruk skulle 1,8 miljoner hektar annan mark (skog, naturmark) behövaer omvandlas till åkermark. Detta skulle medföra att näringsläckage och klimatpåverkan från jordbruket nästan fördubblades.
• Den långsiktiga växtnäringsförsörjningen vid 100 procent ekoodling utan inköp av växtnäring från konventionellt jordbruk skulle bli ohållbar och skulle medföra en utarmning av jordarna.
• Man skulle inte ha miljöproblem kopplade till användningen av kemiska bekämpningsmedel.
• Vi skulle få en stark förökning av ogräs och växtsjukdomar som kraftigt skulle försvåra odling av exempelvis potatis och oljeväxter.
5. Vad kan de olika odlingssystemen lära av varandra?
Utvecklingen och nya lösningar inom det konventionella jordbruket kan ofta inte tillämpas vid ekoodling pga ekoodlingens pseudovetenskapliga dogmer - förbud mot mineralgödsel och syntetiska bekäpningsmedel. Tvärtom är det inga problem. Det pågående miljöarbetet visar att den har skett och sker i den konventionella odlingen. Nedan ges några exempel:
• För att minimera näringsförluster och läckage vid lagring och spridning av stallgödsel har strikta föreskrifter för hantering av stallgödsel instiftats. Dessa omfattar 10−-12 månaders lagringstid för att undvika spridning av stallgödsel under vintern och ett förbud mot spridning på frusen mark.
• För att förhindra en överdosering av stallgödsel på odlingsmark, har det tillåtna djurantalet per arealenhet fastlagts. Maximalt får 1,4 stora djurenheter hållas per hektar odlad areal.
• För att förbättra djurens hälsa har djurskyddet förbättrats. Detta inkluderar större stallplatser, bättre stallmiljö, utevistelse för nötkreatur under sommaren och förbud mot transporter som varar längre än 8 timmar.
• Användningen av antibiotika i förbyggande syfte har förbjudits. Antibiotika får bara användas för veterinärmedicinsk behandling.
• Bekämpningsmedel som har visat sig ha kraftiga negativa effekter på den omgivande miljön har förbjudits. Bara godkända bekämpningsmedel, som är mindre giftiga, får användas. Användningen av bekämpningsmedel ska vara restriktiv och strikt behovsanpassad.
• Gödsling med mineralgödsel sker efter grödans behov och tar hänsyn till variationer inom fältet (precisionsodling).
• Odling av fånggrödor mot kväveläckage, gräsbevuxna skyddszoner längs vattendragen, samt anläggning av våtmarker mot partikelavrinning och kväverening subventioneras av statsmakten.
